Fastän jag har paradiset på jorden i min omedelbara närhet har jag lite ångest inför framtiden. Förhoppningsvis är det bara så att överflödet av fritid börjar gå mig på nerverna, och att det kommer att kännas annorlunda bara jag kommer igång och jobbar. Det har jag inte berättat förresten, men jag har fått jobb på Brofästet på Senoren. Jag jobbade där sommaren 2009, och trivdes väldigt bra. Jag kommer framförallt att hålla till i butiken och sälja grönsaker, frukt,  blommor, glass, hantverk m.m, och även lite i restaurangen där det bland annat serveras kroppkakor. Vad som säkerligen ytterligare har bidragit till min nedstämdhet är att jag inte har ridit på en hel vecka. Jag trampade snett ner i en grop i trädgården förra måndagen, och stukade foten. Jag har dåliga ledband i fotlederna efter upprepade fotvrickningar under min korta friidrottskarriär i mellanstadiet, och nu tog det ett par dagar innan jag över huvud taget kunde stödja på foten igen. Den är fortfarande ganska blå och svullen, men jag går i alla fall utan kryckor, och idag skrittade jag ut en sväng på Athena barbacka. I grimma. Iklädd jeans. Men jag kunde inte låta bli! Frökenmadame tyckte också att det var en strålande idé, och var jättepigg och glad. Till helgen ska hon flytta ut på grönbete, men jag ska fortsätta rida henne ändå. Eftersom hon har haft fångkänningar tidigare år är jag försiktig med att låta henne få helt ledigt så länge betet är kraftigt, men eventuellt får hon ett par veckors sommarlov i slutet av sommaren. Till att börja med ska hon få gå på magrare skogsbete, men när höet har blivit slaget nedanför huset flyttar jag hem henne till mig. Det ska bli jättemysigt att få ha henne så nära!