Skolarbete är som ett paraply vid regn. I efterhand, när kläderna är genomvåta och man håller på att frysa häcken av sig önskar man att man hade använt paraplyet. Men just när man är där ute i det härliga, uppfriskade vårregnet... Inte katten vill man väl släpa runt på ett paraply? Just idag regnar det ute, och det hade därför varit ypperligt att lägga tiden på att plugga. Men istället kommer jag att sitta och plugga ikväll/natt, precis som alla andra kvällar, och imorgon kommer jag ha dåligt samvete för att jag inte använt min självstudiedag till det den är till för. Men just nu känner jag bara: Jag måste ut till hästarna! Inte kan jag sitta inne när det härliga vårregnet strilar ner utanför fönstret och hästarna finns femtio meter bort, villiga till en skogstur?

 

Huvudet är fullt av härliga tankar. Nu är äntligen snön borta från vägar, ängar och paddock. På lördag ska jag köra upp bommarna till paddocken från ridhuset, och sedan blir det inget mer dammigt ridhus förrän till hösten. Jag älskar vår paddock. Den har perfekt underlag, är 25x60 meter stor och har bra belysning. Den blir aldrig blöt och aldrig dammig. På tal om damm så fick en av sadlarna sig en ordentlig rengöring igår. Samtidigt passade jag på att byta schabrak och sätta på nya gummiplattor och gummiband på stigbyglarna. Hööks har nämligen fått in gröna och lila stigbygelplattor med matchande gummiband, vilket jag såklart inte kunde motstå att köpa. Så nu har Athena en blankputsad sadel, med rent grönt schabrak, gröna stigbygelplattor och -gummiband. Kan det bli bättre? I och för sig kan det väl det. När jag har smörjt upp Lotus sadel också, satt på ett rent lila schabrak på den, och bytt ut hans svarta stigbygelgummigrejor till lila dito. Så snyggt det kommer bli!! :D

 

Någon dag inom kort ska Matte, Sofie, Kicki, Isabelle och jag hjälpas åt att bygga fler terränghinder i sommarhagen. Mattias hjälp kommer att vara guld värd, eftersom han lätt kan se till att vi får stockar till hindren. I förrgår satt jag och kollade på Hippsons klipp där Badmintons bandesigner visar och berättar om årets terrängbana. Snacka om att jag blev inspirerad! Dock räcker det nog att göra hindren en tiondel så svåra. Fy sjutton vad läskiga många av dem ser ut! Bland annat finns det en donut av korgmaterial som ekipagen ska hoppa igenom. Donuten står uppe på en smal, hög bank och i landningen sluttar marken brant nedåt. Därmed gäller det att hästen inte hoppar stort genom det skräckinjagande hindret, för då kommer den att få ett för stort fall på andra sidan. Varför ska man bygga farliga hinder med avsikt? Jag tror det hade blivit en lika spännande tävling utan. Det finns redan tillräckligt stor olycksrisk utan att man behöver sträva efter olyckor genom att bygga sk "utslagsgivande" hinder. Visst ska det finnas svårigheter, det är ju ändå världseliten som tävlar, men det finns ingen vinst som är värd liv som insats.

 

För att prata om något roligare har jag en ny westernsadel på g. Det är en ursnygg ranchsadel importerad från USA. Jag har letat ny sadel länge eftersom jag inte får tävla med min nuvarande då den saknar horn. Att jag äntligen hittat en nu kunde inte varit mer vältajmat, eftersom det blir tävling i Trail och Pleasure den 28:e april på Heda. Hoppas bara att den ligger bra på Athena, men måtten verkar lovande.

 

Nehej, nu har jag suttit här tillräckligt länge och försökt samla kraft till plugg. Det är bara att inse att sittande inte leder till mer ork. Vad jag behöver är hästkrafter. So that´s what I´m gonna get! See ya!