Vem är då jag som skriver? Vi klämmer in en kort presentation, tycker jag allt...

Karin var namnet, och jag tjugo år gammal, bosatt i både Karlskrona (under sommaren, plus att mina tillhörigheter bor där annars också) och i Linköping, där jag i höst inleder mitt andra och avslutande år på Vretas Ridinstruktörsutbildning; KY Hästhållning - Instruktörskap. Jag har alltid velat jobba med hästar, men det var först för några år sedan som jag kom fram till att jag visst skulle gilla att stå i mitten av manegen (och frysa häcken av mig vintertid) och se på när andra rider år ut och år in. Det trodde jag inte tidigare, och dessutom trodde jag att jag ogillade barn. Tur att man lär känna sig själv med tiden, och att man kan bli glatt överraskad även i den relationen. Efter den upptäckten (våren -05) började jag se mig om efter möligheter att utbilda mig till ridlärare. Och sådana möjligheter fanns, men då i mina ögon framförallt på Hippologen (Flyinge-Strömsholm). Efter gymnasiet fortsatte jag alltså följa min plan, och här kommer Gith, min bästa kompis och tvillingsjäl, in i bilden. Hon och jag åkte på praktik i Järvsö, åttio mil norrut, ett år, och jobbade på en westernranch tillsammans. Ett nytt kapitel i våra liv tog sin början när westernridningens så brutalt sådda frö började spira till ett brinnande intresse, och vi vidgade därmed vårt ridmässiga kunnande enormt. Detta var dock ingen fördel när vi sedan direkt kom in på Ridinstruktörsutbidningen, där ett sådant "förslappat ridsätt" är rent förkastligt. Ack ack.  Men jag står fast vid att det går att kombinera de olika ridsätten, och att de i grunden skiljer sig lika mycket från varandra som de båda öronen på en elefant; det finns bara en tjock skalle i vägen. Men nog om min syn på begränsningar! Ridinstruktörsutbildningen på Vreta är en superutbildning, som jag varmt kan rekommendera till andra. Anläggningen, hästarna och instruktörerna är toppen!

För tillfället har jag ingen egen häst, men jag var och provred en idag som jag ska ta på foder, ett jättetrevligt sto vid namn Lambourghini, kallas Lambi, född -99 efter Landlord - Maximus. Jag hoppas och tror att hon blir perfekt för utbildningen, och är så glad att jag hittade henne! Den sista helgen i augusti kommer hon till mig i Linköping. :)

Just nu rider jag en fjording i kubik vid namn Pontus, och han och jag ska tävla western tillsammans imorgon. I klassisk utrustning. Han är lite tung och långsam, men jag tror nog att det kan gå bra för oss ändå. Han tänker alltid innan han agerar, vilket är super i westerngrenen trail, där man bland annat ska manövrera sig framlänges och baklänges genom trånga passager, och öppna grindar o.s.v. Det blir spännande! Men det blir också tidig morgon, så därför får jag nog lov att kalla det här en dag och krypa till sängs. God natt!